En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

lördag 22 februari 2014

Lördag med fnitter och kärlek

Idag har vi fått äran att tillbringa hela dagen med Benjamin.
Vår fina grannpojke.
Det blev en mycket mysig lördag, med mycket skratt, fnitter och bus.

Jag, Henrik, Tekla och Benjamin åkte till biblioteket i Landskrona, för att byta ut bokförrådet. Detta måste göras ofta, då vi läser fem sagor varje kväll för vår lilla bokmal.
Efter bibblan fick barnen rösta;
Pizza eller Mcdonalds till lunch?
Bläh, maccedonken vann överlägset!
Inte något för mig, men glada barn är viktigast, det var deras dag!
Med mat i magen, ballonger och pyssel i handen, åkte vi hem till byn igen, för att kolla så att inte Jimmy låg på latsidan!
Asså, jag menar...hur låååång tid kan det egentligen ta att bygga ett hus?
Lite väggar här och skruvar där, sen så är det väl klart?! ;-) haha

Barnen tyckte det var spännande att kolla på huset i två minuter, sen ville dom hem.
Så hemåt drog vi, för att måla, pyssla, leka och bygga, och kolla på nya Alfons-filmen.
Några timmar senare kom även Jimmy, Isabel och Bianca, och vi käkade en god pasta med kyckling i grädd/creme fraichesås med bla svamp.
Helnöjda barn efter en kväll med god mat, glass, massor av hår-fix, mello och skoj.

Tack för du ville hänga med oss idag, Benjamin❤️
Vi tycker att det är jättekul och Tekla älskar det!!

Nä, en bildbomb och sen sängen...
(Av någon konstig anledning är jag fortfarande förkyld, med ond hals och onda öron, så nu är jag helt slut)







































fredag 21 februari 2014

Jared Leto hos Skavlan

Jodå, visst förtjänar väl världens hetaste grabb ett eget inlägg i bloggen!?
Mest för att ni ska veta att jag fortfarande är 15 år i huvudet, när det handlar om idol-dyrkan.
Jättetöntigt ord egentligen!
Ser inte honom som någon idol längre...
Det är liksom bara normalt nu.
Han har "funnits med" i mitt liv sen jag var 14-15 år!
Jag upptäckte honom i "my so called life" och föll head over heals in lööööve!
Sen helt plötsligt dyker han upp i massor av bra filmer och med ett band!
Oj oj oj...galet snygg, galet bra röst och precis min musiksmak!!

Det bästa med den här mannen är förmodligen att han bara blir snyggare och bättre med åren!

Folks, Mr Jared Leto!














Yummie!!
Adore!
Adore!
Adooooreeee!

Ikväll var han med på Skavlan och jag satt såklart bänkad!!
Ni som missade kan klicka här om ni vill se: Skavlan - Jared Leto

Japps, så bra var min skrivar-motivation idag!
Sorry 'bout that!
Trött, förkyld, ont i hals och öron.

Oh, just det...Jareds band heter 30 seconds to mars, för er som missat det!
Sluta missa nu och klicka fram er spotify nuuuu!

Själv ska jag sova!

Natti

onsdag 19 februari 2014

Dagens psykolog-samtal

Många frågar mig ofta hur det går på mina samtal nuförtiden?

Det var svårt att byta psykolog, det är det för alla.
Sen är jag en människa som har svårt för förändringar.
Svårt att börja om.
Och är även svår-flirtad.
Första intrycket sitter benhårt fast i mig.
Jag dömmer säkert hårt, och är kräsen.

Men, säger jag bestämt och markerar med pekfingret i luften.
Detta är inte nytt för mig.
Jag har gått i samtalsterapi, kbt och varit "kund" inom psykvården många år av mitt liv.
Bytt psykologer och terapeuter hit och dit.
Jag vet hur viktigt det är att man klickar och fungerar tillsammans, annars är det "waste of time"!

Vi hade en trög start, jag och min nya psykolog.
Kom lite snett.
Jag var nära att ge upp.
Men vi redde ut det och hittade rätt.
Så mina samtal, fortfarande en gång i veckan, går nu bra.
Jättebra faktiskt!
Känns som vi reder ut någonting varje gång.
Kanske inga stora knutar, men ändå.
Dom små knutorna måste ju också bort.
Dessutom får hon mig att känna mig lite starkare, efter varje möte.

Japps, samtalen fungerar bra nu.


För övrigt provar Henrik på att jobba lite så smått igen.
Han tycker det känns bra, och då känns det bra för mig.
Men det är ju även en förändring igen, så ångestnivån ligger lite högre än "vanligt" nu.
Det har såklart även att göra med att jag tar ansvaret för Tekla på nätterna, och därmed inte kan sova på mina sömntabletter.
Ännu en förändring.
Som innebär väldigt lite, nästan obefintlig sömn på natten.
Men jag är envis och vill gärna slippa mediciner, så vi kör på såhär ett tag och ser om det funkar.

Dags att försöka börja natta mig nu då'rå...

Natti mina fina människor!
Kram/S

Robyn & Zhala, Grammis 2014.

Fastnade i soffan framför tv:n och årets grammisgala ikväll.
Jag känner mig ju ganska vilsen bland dagens "nya" musik och artister. Jag är en envis gammal hagga, svårflirtad som tusan när det gäller ny musik.
Men jag kände mig hemma ganska snabbt i programmet, när 80 och 90-talets Vj på Mtv, Ray Cokes kom in och var en av värdarna på galan.
Kände mig hemma?
Haha, snarare gammal, men det kan ju kvitta.
Jag är i alla fall glad att jag fastnade, för annars hade jag missat detta fantastiska uppträde av Robyn och Zhala!!
Jag älskar Robyn! Vilken stjärna hon är.
Stjärna!
Stjärna!
Stärna!
Ni som missade hittar klippet här:Zhala feat Robyn - Prophet Grammis 2014

Visst gillade ni också det?

På golvet...igen...

Så ofta, som nu till exempel, när jag skulle tömma diskmaskinen, försvann först koncentrationen och sen orken, och jag hamnar på golvet.


Också försvinner jag in i ett virrvarr av osorterade tankar.
Totalt onåbar.
Oförmögen att få ur ett endaste litet ljud ur munnen.
Jag känner hur ögonbrynen ser bekymrade ut.
Ögonrörelser som går hand i hand med tankarna som ivrigt jobbar för att komma iordning.
Jag tänker hit.
Jag tänker dit.
Försöker få ordning.
Lägga rätt tanke i rätt fack.
Men hela tiden är det något som stör mig.
Nya tankar som bryter sig in och vill ha plats.
Jag vill.
Jag vill inte.
Jag orkar.
Jag orkar inte.

Jag orkar inte.
Jag blir helt utmattad.
Bryter mig loss och lämnar till slut golvet.
Diskmaskinen står kvar.
Och jag lägger mig på soffan.

Men det var ett bra försök i alla fall...

tisdag 18 februari 2014

Första Vårtecknet Hos Tristan

143 lökar av olika slag planterade jag hos Tristan i höstas.
Idag har jag varit nere hos honom och städat bort vintern.
Och minsann...
Under allt granris tittar en liten tulpan försiktigt upp.


Hoppas, hoppas att alla klarar sig, jag har ju planterat dom som ett hjärta.

Så länge får en kruka med primula och några tulpaner lysa upp med lite färg.
Våren är ju inte riktigt här, så det känns ju ganska grått ännu.
Längtar tills jag kan börja plantera rejält nere hos honom.
Mycket färg och blommor.
Det älskar han.



söndag 16 februari 2014

The Lodge Resort, Wooow!




Innan jag såg tävlingen på facebook, hade jag inte hört talas om detta underbara ställe!
Tävlingar på facebook eller nätet överlag vinner man aldrig, eller jo någon gör väl, men aldrig jag.
Jag chansade i alla fall.
Efter alla förkylningar, Teklas tuffa utvecklingsfaser och all ständig ångest, kände jag att vi verkligen skulle behöva komma iväg.

Mitt hjärta tog ett extra skutt, innan det slog sin vanliga rytm igen, när jag insåg att jag vunnit tävlingen.

Låt mig berätta om detta ljuvliga ställe.
Det ligger mitt i fantastisk natur uppe på Romeleåsen.
Så vackert.





Personalen som arbetar där har alla vänliga leende och är väldigt hjälpsamma.
Miljö och inredning är som balsam för själen.
Vi blev otroligt bortskämda och fick bo i suiten.
Wooow!














Rummet var varmt och skönt, mina axlar kunde slappna av och fötterna frös inte på golvet.
Det jag saknat allra mest sen vi flyttade från Helsingborg är förstås badkar, så det dröjde inte länge innan jag tog ett dopp i det fantastiska sten-karet!
På rummet fanns hudvårdserien dom använder på sitt spa.
Doft-freak som jag är, blev jag lyrisk av dessa produkter som alla hade olika dofter, som var sååå goda.


Maten var fantastiskt god och kändes lyxig och fräsch, likaså frukostbuffén.





Eftersom sängen var placerad mitt i rummet och med fönster runtom sig, valde vi att inte rulla ner några gardiner, för att kunna vakna till den fantastiska utsikten från kudden.











Vi har hittat ett nytt smultronställe.
Hit kommer vi definitivt att åka många fler gånger.
Totalt stressfritt, lagom stort, inte för mycket människor, lagom ljudnivå och bara så underbart!

Tack till The Lodge för att vi fick chansen att komma till er och få en välbehövd paus.
Och dessutom få fira alla hjärtans dag tillsammans för första gången under våra 8 år.
Högsta betyg till er från oss.
Och en extra kram till Camilla!
Tack❤️


Kramar från Sophie och Henrik

Detta är stort, rörande berörande...

Funderar och funderar över vad rubriken till detta inlägg ska vara.
Det är viktigt.
Inlägget är också viktigt.
För detta är så stort för mig.
Betyder så mycket.
Är så rörande berörande rakt in i hjärtat på mig.

Vad, vad, vad???
Tänker ni nu.
Kom till saken.

Hm....
Hur ska man beskriva något, som gör en helt förstummad.
Som gjorde att kroppen fylldes av tusentals olika känslor, på en och samma gång.
Så att tårarna hejdlöst och ostoppbart forsade längs kinderna.
Sådär, att man tappar andan en stund.
Så att man måste svälja och försöka förhindra såna där pinsamma gråtljud.
Sådär att man helt tappar bort sitt språk en stund.
Rörande berörd blev jag, där på en parkering i Höllviken igår, då denna fantastiska tavla överlämnades till mig.























Konstnärinna: Caroline Cedergren Mårtensson.
En barndomsvän, fd granne och fotbollskamrat till mig.
Vi har inte haft kontakt på många år.
Hittade varandra på facebook.
Jag såg bilder på hennes vackra tavlor och blev förälskad.
Och nu har hon gjort denna av mig, till mig.
Så träffande rätt.
Perfekt.
Jag älskar den.
Och kan inte sluta att titta på den.

Carro, för sjutton gubbar tack, tack, tack!!!
Den är precis.
Du vet precis!!
Vilken talang du är!!!

Och vilken fantastisk bonus att få träffa dig igen, efter alla dessa år. Fint att få kramas!

(Extra bonus att få träffa kussen oxå en snabbis)

Ursäkta min sambos fotograferande, han gillar spontan-bilder som inte tas om eller godkänns innan, så vi får bjuda på denna knasiga bild. (Jag är knasig iaf)


Kussen till vänster och Carro till höger, knasten i mitten!